Få ord kan säga så mycket

Att ha metorssamtal med elever som kan lite svenska är svårt, men ofta väldigt givande. Jag har lärt mig ställa rätt frågor. Även den som har ett begränsat språk behöver bli lyssnad på. Mina elever tycker om skolan, det är tydligt. Däremot har de mycket annat i sitt liv som kan vara jobbigt. Saknaden efter sitt hemland och sin familj. Frustrationen över hur lång tid det tar att lära sig ett nytt språk.

En elev sa så här till mig: ”Bror bra lära svenska. Jag dum.”

Tala om att kunna få fram sitt budskap med få ord. All frustration. Självklart har eleven fel. Hen är inte dum. Däremot är det inte ovanligt med avundsjuka gentemot yngre syskon som lär sig mycket snabbare. För visst är det orättvist!

Läs också:

Vad händer nu?

Det ska bli spännande att se vad som händer efter att Arbetsmiljöverket konstaterat att lärares arbetsbelastning är för hög. Vilka krav kan ställas på arbetsgivaren? Och vilka krav kan vi ställa på de enskilda läraren att prioritera för att tiden ska räcka till?

Jag hoppas att diskussionen om arbetsbelastning diskuteras mer och att vi faktiskt kan komma fram till vad som är viktigast. Att lärare inte hinner planera och efterarbeta sina lektioner är något som borde oroa. Undervisningen är ändå själva kärnan i lärarens uppdrag, eller borde i alla fall vara det. Viktigt är också att hinna se alla elever. Att hinna prata med dem, fråga hur de mår, visa att de är viktiga.

Läs också:

Stolt lärare och nöjd musikälskare

Igår var jag och maken och såg Chess på svenska, en mycket uppskattad julklapp. I föreställningen är en av mina gamla elever med som akrobat. Han syns i klippet då han är bröderna Rongedals katt.

Jag har varit en riktig musikalälskare, men nu var det väldigt länge sedan jag såg någon live eller ens lyssnade på något hemma. En härlig upplevelse var det helt klart.

 

Läs också:

Mer tid till vad?

Prioritera svenska för nyanlända elever, säger Jan Björklund, då han redovisar Regeringens förslag på hur undervisningen för nyanlända ska förändras. Det låter säkert spontant bra för de flesta, men för mig låter det än en gång som att Björklund inte är speciellt insatt i frågan.

Som det också påpekas av NC (Nationellt Centrum för svenska som andraspråk) lär man sig inte bara svenska i ämnet svenska som andraspråk, utan behöver språkutvecklande undervisning i alla skolämnen för att tillgodogöra sig de olika ”skolspråk” som används i de olika ämnena. Utan dessa kunskaper är eleverna sämre rustade då de senare slussas ut i klasser. Språk- och kunskapsutveckling måste gå handi hand. Så här står det:

 

Att man fokuserar på svenskundervisningen under elevens första år är naturligtvis en stor fördel men vi ser farhågor i att man enbart har fokus på att elever lär svenska i svenskämnet. Svenska lärs bäst genom ämnet svenska och genom övriga skolämnen där svenskan används och utvecklas i relation till ett ämnesinnehåll. Om eleven inte får ämnesundervisning under det första skolåret har eleven inget svenskt biologispråk, idrottsspråk eller samhällskunskapsspråk när han eller hon slussas vidare till ordinarie undervisning.

 

Jag hade önskat ett större fokus på att fortbilda alla lärare i hur man arbetar språkutvecklande med nyanlända elever och i dessa alla ska självklart även modersmålslärare inkluderas. De elever som får studiehandledning på sitt modersmål utvecklas ofta mycket snabbt på det nya språket. Förhoppningsvis kan detta bli en följd om tiden i förberedelseklass begränsas till max ett år.

Den förlängda skolplikten är troligen bra, men det framgår inte var eleverna ska studera. Som lärare på Språkintroduktion är jag självklart intresserade av detta. I år har vi fått elever som är både 14 och 15 för att grundskolan inte haft någon beredskap och för att de ändå ”snart kommer till gymnasiet”. Genom att placera allt för unga elever på Introduktionsprogrammen minskar deras chans att kunna ta betyg i alla de praktiska ämnen grundskolan erbjuder. Vi kan visserligen erbjuda våra elever idrott, musik och bild, men i nuläget varken hemkunskap eller slöjd. Främst för att de flesta elever har med sig dessa betyg då de kommer till oss. Fjortonåringar har dessutom ingenting på gymnasiet att göra.

Å andra sidan är det kanske inte superlyckat att ha kvar artonåringar på grundskolan heller, så kanske blir övergången från grundskola till gymnasium ungefär som nu. Frågan är om det ska ske vid en viss ålder, eller bedömas individuellt. Här måste reglerna vara tydliga.

Att Skolverket får i uppdrag att utveckla kartläggnings- och bedömningsmaterial är mycket bra. Bra om bedömningsmaterialet utgår ifrån den Språkportfolio som redan används inom EU.

Självklart är jag också intresserad av huruvida stadsbidraget som Regeringen beslutat om enbart kommer att tillfalla grundskolan, eller om vi på gymnasiet får del av det. Många ensamkommande flyktingbarn är runt 16 och hamnar då hos oss. Från och med nästa år har vår elevpeng räknats ner och kommunens controller meddelade detta med motiveringen att våra elever är så studiemotiverade. Och ja, det är de, men de behöver också enormt mycket stöd och hjälp för att nå så goda kunskaper som det bara går. Grupperna kan därför inte vara för stora.

Så här står det att Björlund sagt:

Den utökade undervisningen i svenska för elever som kommer till Sverige i sjätte klass eller senare anslås 30 miljoner kronor per år i statsbidrag. Det ska gå till att nyanlända elever får tre timmar mer svenska i veckan, de fyra första terminerna i svensk skola.

Då hoppas jag att detta även gäller de fyra första terminerna på Språkintroduktion, men tyvärr låter det inte så. Väldigt synd om så skulle vara fallet, då det blir svårare och svårare att lära sig ett nytt språk ju äldre man blir.

Björklund har rätt i att det i förlängningen innebär mycket stora kostnader för samhället om våra elever inte lär sig bra svenska, då detta kan innebära ett utanförskap. Tyvärr räcker det inte att jag bor och arbetar i en kommun styrd av Moderaterna, för de verkar tänka betydligt mer kortsiktigt än Björklund i detta fall. Problemet med kommunal budget är att det är just kortsiktig.

 

 

Läs också:

Att lära av varandra

En av de bästa sakerna med mitt programarbetslag är att man får ta precis den plats man vill. Den som har energin tar stafettpinnen, men det är också okej att ibland ställa sig i bakgrunden. Vi har olika roller, olika erfarenheter och vi är bra på att lära av varandra.

Under våren ska olika personer ansvara för vår gemensamma mötestid på tisdagar och då dela med sig av någon expertis de har. Idag talade de ansvariga för vår ena IA-grupp om en kurs i MI (motiverande intervju) som de varit på. Kursledare var Steve Wiggs och de var mycket nöjda med utbildningen.

Vårt förhållningssätt mot eleverna är genomtänkt och vi är överens i arbetslaget om hur vi ska vara gentemot de elever vi undervisar. Mycket är redan inspirerat av MI, trots att vi aldrig kallat det så. Vi har talat om elevens egen motor och hur viktigt det är att förändringen inte kommer från någon annan än eleverna själv. Att en inre motivation är nödvändig. Visst finns det betyg, prov och framtidsdrömmar, som kan fungera som yttre motivation, men det räcker definitivt inte. Inte heller hjälper det att vi lärare tjatar, hotar eller ens kommer med hundra förslag på lösningar.

MI används mycket inom missbrukarvård, där det talas om vikten av att verkligen vara beredd på förändring. På samma sätt kan man förändra andra dåliga vanor och beteenden som t.ex. stor frånvaro, bristande studieengagemang eller andra skolrelaterade saker.

Mina kollegor talade om att locka till utveckling, genom att förstärka det positiva och att hela tiden underlätta för förändring. Det gäller att analysera diskrepansen mellan ett målbeteende och den situation som eleven befinner sig i just nu. Att upptäcka negativa mönster, eller lockelser, för att sedan undvika dem. Inte att fördöma, tjata eller ens komma med en massa råd. Att istället vara lugn, bekräfta, spegla och ställa öppna frågor.

Att ha regelbundna samtal med eleverna är en viktig del av det vi tror på, nu vill vi utveckla dem så att vi når ännu bättre resultat. Det kräver att en del gamla mönster bryts även då det gäller oss lärare. Mycket intressant.

den här sidan hittar du exempel på hur man kan använda MI.

Läs också: