Bryter tillfälligt pausen

Som ni märker har jag i det närmaste försvunnit härifrån. Eller förresten, det märker ni säkert inte då jag antar att de flesta försvunnit härifrån. Men jag finns fortfarande, lever men frodas knappast. Hösten har varit hysterisk. Jag jobbar heltid, läser halvtid och försöker samtidigt få ur mig sisådär 20 sidor lärobok varje månad. Det går sådär.

Så stressen är en anledning till att jag inte hängt här, men också att jag är väldigt trött på skoldebatten bland lärare på t.ex. twitter som under hösten blivit än mer polariserad. Det är illa nog att politikerna vänder och vrider på en massa meningslösa småsaker som knappast påverkar vår vardag, men att behöva läsa tweets som håller en minst lika låg nivå gör mig så trött.

Det som irriterar mig mest är det ”von-oben-perspektiv” som märks mer och mer där självutnämnda experter anser sig ha rätt och tycka vitt och brett om alla klassrum och alla lärare på alla stadier i alla ämnen, bara för att de själva råkar vara lärare (om ens det) på ett stadium i ett fåtal ämnen. Den diskussion, eller snarare det samtal, som fick mig att älska twitter har nu fått mig att mer eller mindre fly. Det är så mycket ironi, översitteri och låga kommentarer att jag inte ens orkar ge mig in i några som helst samtal. Det är synd.

Någon gång kanske jag ger mig in i skoldebatten igen, men just nu är jag helt ärligt spytrött på allt som har med den att göra. Skolutvecklingen har stannat av och blivit till en barnslig pajkastning som inte får någon annan effekt än att lärares status sjunker ännu mer.

På återseende. Hoppas jag.

Läs också: