62. Det här med läxor

laxfritt---for-en-likvardig-skola

Det är klurigt det här med läxor. Helst av allt skulle jag vilja skippa dem helt, men ännu har jag inte lyckats. Efter att ha fått äran att läsa delar av kommande debattboken Läxfritt- för en likvärdig skola av Pernilla Alm är jag ännu mer övertygad om att jag måste se till att lyckas.

Som lärare i engelska är det lätt att fastna i tanken att eleverna måste läsa glosor hemma för att lyckas. Som lärare i svenska handlar det mer om stressen av att aldrig hinna med och därför se en lösning i att eleverna gör det hemma. Vad är då problemen med detta? Orden går att lära i skolan och böcker blir sällan lästa hemma. Ändå är kanske det en av de mest okej läxorna kan jag tycka, att läsa ett kapitel eller två i en skönlitterär bok och sedan prata om dem tillsammans i skolan. Samtidigt blir det bra mycket bättre om även läsningen sker i ett sammanhang.

Just nu har jag grymt dåligt samvete över att jag lämnat mina sexor alldeles för mycket själva med boken vi läser tillsammans, men jag är däremot nöjd med de lässtrategier som står i centrum för min engelskundervisning i sexan och nian just nu. I sjuan håller vi tillsammans på att erövra iPadens underbara värld och där känns det också rätt bra.

Så blir det. Det blir inte alltid så bra som jag tänkt mig, men mycket funkar. Slutsatsen blir också att läxor bara ger mig mer dåligt samvete, inte mindre. Dessutom blir det extra snurrigt då eleverna plötsligt befinner sig på så olika platser, något som hade kunnat undvikas om vi läst mer gemensamt.

Det som gör mig förbannad är att anledningen till att jag inte har den koll jag hade önskat är att jag varit borta från klassrummet allt för mycket för att kunna genomföra muntliga nationella prov. Verkligen värdelöst om du frågar mig. Varje prov med tre elever tar ungefär en halvtimme, lägg där till den tid det tar att komma igång och resultatet blir att jag hinner max två prov på lektioner som är 90 minuter. De är 30 i klassen (redan där är det vansinne) och det betyder tio grupper och fem 90-minuterslektioner som resten av klassen får klara sig själva. Det är flera veckors undervisning i svenska. Hur bra är det?

Så slutsatsen? Minska på de nationella proven, ge mig ordentligt med tid med varje elev (kan lösas genom färre elever i klassen, fler minuter i varje ämne varje vecka, men inte med totalt ökad undervisningstid för mig) och jag kan lova att såväl undervisningen som kunskaperna blir bättre. Då behöver vi inte ens diskutera läxor. Möjligen kan de elever som behöver stanna på skolans läxläsning, där de får stöttning att komma ikapp om de t.ex. varit frånvarande.

Engelskan då? Där har jag utvecklat min undervisning väldigt under året och det känns riktigt bra. Eleverna arbetar mer medvetet med texterna och de ord de behöver lära sig. I sexan har vi fokuserat mycket på grunderna i språket och på muntlig produktion. Det har verkligen gett resultat och flera elever har nått resultat varken jag, de eller deras föräldrar vågat drömma om. Många säger sig nu ha engelska som favoritämne och det ser jag som ett bra betyg.

I sjuan har vi gått från en total lärarstyrd och fyrkantig undervisning till en mer fri sådan där iPadsen varit ett bra verktyg. Fortfarande är det lite rörigt ibland, men det går bättre och bättre. Några veckor testade vi en helt traditionell undervisning med stycken, glosor och läxförhör och det var på ett sätt intressant, men inget jag vill göra för ofta. Variation är dock viktigt i den här gruppen och några elever hamnade på tå med läxförhören. Jag har försökt att variera sättet att förhöra ord och fått höra att vissa sätt inte är ”rätt” som t.ex. att hålla ett tal med så många glosor i som möjligt och då få lov att använda boken. Får man verkligen göra så? Eleverna är ofta de mest konservativa.

I nian har det varit i princip läxfritt, förutom en omgång verbtragglande före jul. De är så himla duktiga mina nior och har kunnat jobba väldigt fritt. Riktigt roligt har både jag och de tyckt. Nu jobbar de med texter från gymnasieböcker för att träna på strategier som är bra att använda på svåra texter.

Jag kan fortfarande bli en bättre lärare och ett sätt att förbättra kommer att vara att försöka köra så läxfritt jag bara kan och vågar (!) i höst. Det är nämligen långt ifrån okontroversiellt att skippa läxorna. Hamnar jag på gymnasiet igen kan de få jobba lite hemma kanske, för äldre elever är effekten av läxor något bättre om man får tro Hattie. Vi får se.

 

 

 

 

 

 

Läs också:

3 thoughts on “62. Det här med läxor

  1. Kul grej med tal med glosor! Ska jag testa! Och heja dig, you can do it! Och precis, ge oss mer tid! Jag och några kollegor pratade häromdagen om det här med NP, vilken tid det tar. Dels att förbereda, utföra och efterarbeta men också i mängd tid det tar från andra ämnen. Det går bort otroligt mycket på vårterminen i nian. Galet mycket.

    1. Tycker det är ännu värre i sexan, kanske för att jag just nu har en nia där alla når minst E. De är skitduktiga. I och för sig behöver jag knappast göra NP för att veta det. 😉

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *