Ett herravälde, vad kan det vara för nånting?

Dagens andra pass handlar om språket i historieböcker, Lotta Olvegård har undersökt strukturella och språkliga drag i historieböcker för gymnasiet. Hon undersökte fem läroböcker och koncentrerade sig på kapitlet om ”Kolonisationen av Afrika”. Eleverna som Olvegård utredde var 8 elever, som varit 4-8 år i Sverige och tre elever med svenska som andraspråk. Hon observerade undervisningen och insåg att läroböcker ofta är någonting eleverna läser hemma, medan annat material står i fokus på lektionstid. Då missar eleverna den stöttning som ges genom samtal kring texten. Eleverna fick visserligen ställa frågor på lektioner, men få gjorde det. Då läroboken inte användes aktivt på lektionerna, utan läraren istället berättade, medförde det att de kunskaper lärarna ger och lärobokens texter berättar helt olika saker. Istället för att hjälpa eleverna att erövra läroboken har läraren förenklat och i min åsikt också missatatt stötta elevernas kunskapsutveckling.

Olvegård talar om textrörlighet (Liberg mfl 2010) en tredelad, där textbaserad rörlighet, associativ textrörlighet och interaktiv textrörlighet är de tre delarna. Den första inne i texten, på ytan och på djupet. Andraspråksinlärare brister just i den textbaserade rörligheten, medan de andra delarna är ganska lik mellan elever med svenska som modersmål och svenska som andraspråk.

Lärobokstexterna utgör stora språkliga utmaningar. Det handlar om ämnesspecifika drag och ord, men också om kunskaper som behövs för att göra nödvändiga inferenser och tolka implicit information. Det krävs ett både brett och djupt ordförråd.

Andraspråksinlärare behöver stöttning för att kunna göra rimliga tolkningar. Om de lämnas ensamma med läroboken är risken stor att de missuppfattar. Helt ärligt är det inte svårt att förstå varför det blir i princip omöjligt att förstå lärobokstexter. Olvegård ger ett kort exempel och talar t.ex. om svårigheter som nominaliseringar skapar. Lexikala metaforer, som ”den europeiska erövringens andra ansikte”. De ämnesspecifika orden är ganska få inom historieämnet, men de finns och de kursiveras ofta för att visa att de är viktiga. De skriftspråksaktiga orden som ”de enorma vidderna”, ”undersåtar” är minst lika svåra. Lägg därtill en passiv konstruktion och svårigheterna ackumuleras. Det är lätt att nedslås av alla svårigheter, men Olvegård menar att många kan lösas i ett samtal. Då stannar det inte vid en irrelevant och felaktig tolkning, utan läraren kan hjälpa eleverna att komma vidare. Hon visar elevsvar kring de två ansikten som dyker upp i texten.

Att använda texten för att öka ordförståelsen är ett sätt att öka den textbaserade rörligheten. Annat kan vara att granska texter kritiskt, diskutera författarens påverkan på texten. Det handlar till exempel om det Olvegård kallar ”lokal” synonymi, som används för att variera texten, t.ex. befolkningen, den infödda arbetskraften, afrikanerna, kongleserna. Inte synonymer annars, men i just denna text.

Hinder för förståelse i texten handlar inte bara om ordförråd och grammatiska strukturer, utan även om referentiella bindningar. Vem är vem? Vem gör vad mot vem? Det finns hål i texten, som måste fyllas. Där behöver eleverna också stöttning. Exemplet Olvegård ger handlar om Kung Leopold av Belgien och Kongo. Hur beskrivs de som kolonialiserar och de som kolonialiseras? Helt ärligt vet jag inte riktigt om jag ska skratta eller gråta åt de textexempel Olvegård visar. Språket är helt vansinnigt. Inte bara komplext, utan snårigt formulerat och inte sällan bygger de helt på inferenser. Väldigt lite information finns i själva texten och otroligt mycket finns utanför. Ibland finns ny information i till exempel en bildtext, som kan behövas för förståelsen av texten.

Hur använder man texten som resurs? Vi kan gå in i texten tillsammans med eleverna och ställa frågor om t.ex. pronominalisering, vilka är de? Ibland finns svaret inte exakt i anslutning, utan läsaren behöver sökas längre bort i texten. Vi behöver ställa bra frågor till texten och hjälpa eleverna att hitta svar som faktiskt inte finns i texten. Det kan finnas ledtrådar som kan ge viss information. Risken är dock att de går tillbaka för långt och gör felaktiga kopplingar. Ett exempel Olvegård ger är att en elev använde en text tidigare i kapitlet om boer för att förklara situationen i Kongo, som om de vore befolkning där. Förkunskaper kan vara bra, men också göra att eleverna drar fel slutsatser. Här behövs en lärare för att hjälpa eleverna att göra korrekta kopplingar, för visst är det så att saker hänger ihop i historien.

För oss är det en utmaning att sprida de här kunskaperna till våra kollegor. Olvegård får en fråga om de elever som tror att de förstår och därför inte vill ta till sig lärarens förklaring, eller de som inte vill/vågar fråga för att inte visa sina brister.

Läs också:

Tillbaka på övertid!

Så har man då satt igång igen – tänk att det är så svårt att lämna detta fantastiska yrke! Det var meningen att vårterminen 2015 skulle vara den sista terminen i min lärargärning, men så blev det alltså inte! Och tur var väl det.

Vår skola är nyrenoverad, sist det hände var 1996 och skolan var nu väldigt sliten. Under våren har vi varit i baracker spridda på olika ställen och en skolgård som var väldigt begränsad. Inte kan man avsluta sin yrkeskarriär i kaos???
Nu har vi flyttat in i nya fräscha lokaler och det känns underbart! Skolgården är inte klar ännu, men det blir fantastiskt bra när allt är klart i oktober.

Min tjänst som förstelärare och resurs i blivande åk 2 lät också alldeles för lockande! Nu blev det ju inte helt som jag tänkt mig, men om det är något jag är bra på så är det att vara flexibel. Höstterminen startar med en klasslärartjänst i en 2:a innan den nya läraren  kommer den 17/9. Nu känner jag dessa ungar väldigt bra och det känns härligt att kunna vara med dem dessa 4 första veckorna. I klassen går 18 goa glada barn, en del lite gladare och livligare än andra, precis som det ska vara.
Just nu är det viktigaste ordet STRUKTUR. Det är strukturen som skapar trygghet och trygghet skapar arbetsro.

Eftersom sommaren fortfarande är, så försöker vi vara ute – mycket! Långa goa raster där barnen leker ikapp sig efter att ha varit ifrån varandra en stor del av sommaren! I morgon blir det matte i skogen! Vi ska jobba med talet 100! På fredag har vi sedan mattedag – hela dagen jobbar vi med matematik på olika sätt. Vi knyter an till det vi kommer att göra i skogen. Kanske vi lämnar skolhuset då också!! Va’ härligt att få vara lärare!!

Läs också:

  • No Related Posts

Besök i 3 Orange!

Hej det är Leonard jag har besökt 3 orange. När ja kom till skolan så va jag på morgonfritids. Jag å min lillebror spela ski-bo det var kull. Sen så var vi med på 3 oranges lektion vi hade elevens val.  Jag fick skriva en historia som handlade om MINECRAFT. Det har varit roligt att vara i Klas 3 orange. Särskilt på rasterna.

Läs också:

  • No Related Posts

Saker jag önskar vore ett skämt

Det finns aprilskämt i tidningen idag och så finns det andra nyheter som tyvärr är sanna.

Visst hade det varit trevligt om Nordkorea inte hade tillgång till atombomber. Eller att Bladerunner inte fick springa i VM. Eller att Reese Witherspoon inte köpt sig huvudrollen i Gone girl. 

Eller att mördarsniglar verkligen kunde lösa problemen med de italienska vagnarna.

Läs också:

Utflykt för alla

Igår på morgonen blev jag stående ett bra tag där cykelbanan korsar vägen. Flera klasser med barn i kanske femte klass var ute på cykelutflykt med sina lärare. Med cykehjälm på huvudet och ryggsäck på ryggen skrattade och pratade de, medan de cyklade som galningar,

Vad härligt, tänkte jag. Sedan tänkte jag vidare och blev genast lite bekymrad.

Vad händer med de barn som inte har en cykel? De som inte har en hjälm att sätta på huvudet, eller pengar till matsäck att fylla ryggsäcken med?

Vi hade också utflykt i veckan, vi promenerade dit och hade med oss hamburgare från Bamba som vi grillade.  Inte så äventyrligt, men en utflykt för alla.

Läs också:

  • No Related Posts

Stolt mamma!

Ja, nu tänker jag skryta lite om min kära dotter som har den här bloggen tillsammans med mig! Linda är en fantastisk tjej som man känner sig stolt över hela tiden! Hon har ett jobb som hon engagerar sig i och där hon ger järnet varje dag! Hon har en familj med två killar på 6 och 7 år plus en man som också är mycket engagerad. Hon läser utöver detta böcker med en kapacitet som jag bara kan drömma om och hon har en underbar förmåga att formulera sina tankar till ord! Det är inte utan att jag undrar hur det blev så! Visst har böcker varit viktiga i vår familj och vi har alltid haft böcker hemma och hon har sett sin mamma läsa och njuta av böcker. Sedan hon var riktigt liten läste vi böcker för henne, det var Totteböcker och Emmaböcker som var mest populara plus Inger och Lasse Sandbergs böcker om Lilla Anna. Vi köpte böcker och lånade på biblioteket och hon älskade det! Detta är ju inget unikt, det är väl så de flesta barn möter litteraturen men det inspirerade henne tydligen mycket. Idag har Linda förutom denna skolblogg också en bokblogg där hon skriver intressanta inlägg om de böcker hon läst och det är många det!!! Nu är det så att hon är nominerad till bästa bokblogg. Hennes blogg Enligt O är en av 3 bloggar som rör vuxenböcker som är i final!! Om ni inte läst bloggen tidigare så gör det!!  www.enligto.se

Tycker du liksom väldigt många andra att den är värd din röst så följ följande länk:

http://www.formabooks.se/Bocker/Forma-Books-Blog-Award/Rosta/

 

Läs också:

  • No Related Posts

Föreläsning i Botkyrka kommun

I torsdags var jag och min härliga kollega Emelie i Tumba centr um och föreläste för drygt 50 lärare i åk 1-3. Häftigt! Tyvärr krånglade tekniken och efter att vi checkat tekniken så var vi tvungna att byta lokal! I den nya salen funkade inte projektorn! När vi sedan fick in en ny projektor  och allt verkade funka så funklade inte mina länkar till elevernas arbeten och eftersom jag berättar om det dagliga arbetet i min klass där varje elev har en egen dator så blev det ju lite jobbigt!! Hoppas budskapet gick fram ändå! Jag laddar upp en länk till min föreläsning i PDF-format och därmed utan länkar men om ni är intresserade av att se mina erfarenheter av att jobba med En-till-en datorer i åk 1-3 så klicka på länken här nedan!

One-to-one Nödingeskolan 20 mars 2012

Läs också: