Dags att vända på steken

Läs Josefin Nilssons inlägg på Skollyftet om att undervisa elever med svenska och svenska som andraspråk tillsammans. Hon tycker att frågan om när eleverna är redo att undervisas i ”vanliga” klasser är fel. Istället borde fokus ligga på oss lärare och vad vi kan göra för att vår undervisning ska passa alla elever.

 Sluta ställa frågan om elever med svenska som andraspråk ska undervisas tillsammans med elever med svenska som modersmål. Sluta ställa frågan om när nyanlända elever är redo att följa undervisningen i reguljär klass. Kanske är den enda fråga vi behöver ställa oss:

Hur säkerställer vi att alla vi lärare är redo att möta alla våra elever i undervisningen?

 

Läs också:

En liten film om språkutvecklande arbetssätt

Jag inspirerades av Hannas sammanfattning av SIOP och gjorde en animerad checklista. Fortfarande är jag inte helt kompis med Video Scribe, men det går bättre och bättre. Återstår bara att klura ut hur programmets voice-over kan användas smidigt.

 

Läs också:

Varför studera retorik?

Jag skriver uppsats idag. Ämnet är retorik och dess plats i dagens skola. I början av kursen var jag skeptisk till alla antika termer och tyckte nog att mycket kändes lite mossigt. Nu inser jag att kunskaper om den retoriska processen kan hjälpa våra elever mycket i alla ämnen. Att veta hur planeringen av ett muntligt anförande eller en text ska se ut. Kombinerat med genrepedagogik kan språkutvecklingen verkligen stå i centrum och den måste stå i centrum i fler ämnen än svenska.

Retorik och språk är en självklar koppling. Att veta vilket språk som passar sig i vilket sammanhang. Att anpassa sitt språk efter mottagaren. Att göra sig förstådd. Det behöver du kunna nästan oavsett yrke. Såväl en bilmekaniker som en läkare har ett yrkesspråk, men när de talar med sina kunder eller patienter måste de konkretisera detta språk för att nå fram.

Retorik och demokrati hör också ihop. I historien har människor kämpat för rätten att höja sina röster, men det gäller att höja dem utan att skrika en massa hatiska kommentarer. Att höja rösten utan att skrika, för att bli tagen på allvar och inte sedd som en okunnig idiot.

Det handlar också om etik. Att i en demokrati inte säga vad som helst, utan bara nästan vad som helst. Det gäller att bli medveten om att det som skrivs på Facebook eller Twitter kan läsas av väldigt många. Något som många SD-politiker fått erfara, Det håller inte att säga att man inte står för något som skrivs på Twitter, som Avpixlats Mats Dagerlind försökte med.

Det är många som förlorat sin position eller sitt jobb för att de publicerat bilder eller gjort uttalanden som inte är etiskt korrekta. Det är en viktig lärdom för våra elever.

Sist med inte minst handlar det om det personliga självförtroendet. Att kunna tala inför andra ger självförtroende och att inte våga skapar en risk att livet begränsas. Jag tänker på UR:s serie Helt Blackout, där deltagarna insett att de missat möjligheter i livet för att de inte vågat tala inför andra.

Det är några av de argument för undervisning av retorik som jag tar upp i min uppsats. Har du fler argument?

Läs också:

En ljusblå text

Lektionen i engelska gick ut på att samla lässtrategier. Hur gör du om du får en svårt text och läsa? Hur hittar du svar på de frågor som ställs?

En elev gav upp efter några rader och menade att det inte var någon idé att läsa texten då hen inte förstod några ord alls.

Jag menade att hen hade fel och gav hen två pennor. En ljusblå som hen skulle använda för att stryka under de ord hen förstod och en mörkblå att stryka under de ord med, som hen inte kunde. Texten kommer bli helt mörkblå, sa eleven, medan jag hävdade att den skulle bli ljusblå.

Behöver jag säga att jag hade rätt? Ett trevligt resultat både för eleven och för mig.

Läs också:

En annorlunda lässtund

adam01_main

Jag har en elev som inte vill varken prata svenska eller läsa högt. Munnen släpper bara ut somaliska ord och när de svenska ska uttalas lägger hon en hand över munnen. Idag testade jag något nytt. Vi lånade Inte klia, Adam en barnbok av Annelie Drewsen på både svenska och somaliska. Jag försökte mig på att läsa de somaliska avsnitten med hjälp av eleven och sedan bytte vi. Jag har sällan hört en unge skratta så mycket som den här tjejen gjorde när hon hörde mig läsa somaliska.

Efter ett tag började jag hitta mönster i språket. Ändelser på verb i presens och att vissa bokstäver uttalades på ett helt annat sätt än jag är van vid. Det gjorde att jag också förstår de svårigheter min elev har när hon läser på svenska.

Vi hade en riktigt trevlig stund och det stod klart att min somaliska är bra mycket sämre än min elevs svenska.

Har du prövat att läsa på ett språk som är helt nytt för dig?

Läs också:

Saker som borde vara självklara

Nyanlända elever ska undervisas av lärare med rätt kompetens, dvs lärare som utbildat sig i svenska som andraspråk. Självklart kan tyckas, men det faktum att en lärare i svenska för år 1-3 automatiskt blir behörig att undervisa samma åldersgrupp i svenska som andraspråk är väldigt konstigt. Inte förvånande kanske, med tanke på hur låg status ämnet svenska som andraspråk har, inte minst hos vår skolminister, men definitivt beklagligt.

Therese Biller är utredare på Lärarförbundet och påpekar i en intervju vikten av att nyanlända elever får adekvat stöttning tidigt. Den något naiva tron att barn lär sig svenska bara av att gå i en svensk klass och ”språkbadas” lever tyvärr kvar. Ja, det är lättare att lära sig att prata svenska i en miljö där man får träna mycket, et går snabbare att få ett språk med ytflyt, men det räcker inte. Det djupare och mycket mer komplicerade skolspråket lär sig dock ingen utan undervisning om detsamma.

Biller talar också om vikten av välutbildade modersmålslärare och inte minst integrerade sådana. Att som modersmålslärare flänga runt mellan skolor och inte få någon ”riktig” arbetsplats, inga ”riktiga” kollegor, bäddar inte direkt för ett bra samarbete mellan modersmålslärare och övriga lärare.

Så här säger Biller:

Så gott som alla lärare möter flerspråkiga elever. Nyanlända elever slussas ut från förberedelseklassen till ordinarie klass, och möter då ”övriga lärare”. Alla lärare behöver jobba språkutvecklande i sina ämnen. En vision är att ”övriga lärare” och lärare i svenska som andraspråk och modersmål samarbetar kring undervisningen, och på så sätt gör det mesta med den samlade kompetensen.

 

Saker som borde vara självklara.

Läs också: