Tag Archives: Johanna Lindbäck

Den där Agnes

Den där Agnes

Bokcirkeln gick vidare igår och nu har vi läst drygt 150 sidor. Jag måste säga att hela projektet, efter förra veckans svacka, går över förväntan. Alla läser, de flesta gör uppgifterna till. Vi har dessutom haft väldigt många intressanta och givande diskussioner.

Igår hade jag förmånen att kunna dela upp klassen i två grupper och hade ett tjejsnack och därefter ett killsnack. Med tjejerna kom samtalet att handla mycket om killkompisar och huruvida man kunde ha det, eller om killar var parners och inget annat. De flesta var helt inne på att man måste kunna ha kompisar av båda kön, men vissa hade bara killkompisar i skolan. Vi pratade därefter en del om svartsjuka och om det skulle vara svårare att ha killkompisar när de gift sig. Jag kan bara titta på mig själv och kostatera att mina bästa kompisar från förr som råkar vara killar har försvunnit bort. Det blir några sms, ofta om fotbollsallsvenskan, men inte mycket mer tyvärr.

Adam och Jacob pratade vi en del om också. Favoriten är helt klart Adam och alla hoppas att Agns ska bli ihop med honom. Någon hade läst ut boken och höll på att avslöja slutet, men de andra skrek och lyckades stoppa henne. De gillar boken, men blir ibland lite trötta på Agnes för att hon tänker för mycket. ”Det är som om hon mobbar sig själv”, sa en tjej och det är rätt talande.

Med killarna blev det en lite annorlunda diskussion. Framför allt en kille var helt vansinnig på Agnes och menade att det var skittråkigt att läsa om hur hon funderade på sina kläder och hur hon ska se normal ut. ”Hon är i en ny skola nu och har nya väner. Varför tänker hon så mycket”, sa han frustrerat. ”Men hon har inget självförtroende” sa en annan och samtalet kom att handla mycket om självförtroende. Hur man får det, om man kan förlora det, vad man kan göra för att bli säkrare. De var alla överens om att det inte var Agnes fel att det var dåligt i den gamla skolan. Hon var bara sig själv och det var bra, men de var lite oroliga för att hon skulle göra om sig så mycket att det blev fel även här. Rådet från grabbarna var alltså ”skärp dig, slappna av och njut av att ha kompisar”. Adam imponerade inte heller så mycket. Mer gillade de Jacob som vågar vara annorlunda.

Läsningen går vidare och nästa vecka ska boken vara utläst. Det ser bra ut för de flesta måste jag säga! Roligast är att den elev jag var orolig inte skulle hänga med alls har varit helt klockren så här långt. Ett par av eleverna som är på väg mot G har dock gjort mig lite besviken. De läser, deltar lite i samtal, men gör inte så mycket mer. Tråkigt. Budskapet till dem igår var att de behöver lägga på ett kol så att jag slipper dem till hösten. Med mycket glimt i ögat vill jag säga. Viktigt är dock att de förstår att jobbet måste göras, kunskaperna måste visas.

Fortsättning följer…

Läs också:

En lärarledd lektion

En lärarledd lektion

Vår bokcirkel om Tänk om det där är jag går vidare och mitt i en ny omgång förkylningar har läsningen stagnerat något. Nu ska vi inte skylla allt på virus, utan också konstatera att det är rätt så tufft att läsa en ungdomsbok på ett språk man endast känt till i mellan ett och två år. Tillsammans lyckades vi dock klura ut en hel del.

Kapitel 6-11 stod på programmet och första kapitlet handlar om Agnes första dag i den nya skolan. Tillsammans fick eleverna fram vad som hände, vad läraren hette, vilka klasskamrater som är viktiga och vem den där Jacob egentligen var. Vi pratade också om hur Agnes kände sig och hur de själva hade upplevt den första dagen i vår skola. Bra samtal både för dem som förstått allt i boken och för dem som haft det lite svårare.

De följande kapitlen handlar om Agnes jobb och hennes helg då hon inte vågade ringa någon, men till slut går och fikar med Jacob. Hennes uppgift är att vara smakråd och se det var ett klurigt ord.

Svåra ord ja, det hade jag tagit ut några och eleverna bjöd på några egna. Det är nyttigt för mig att få ta del av de svårigheter de stöter på, då det inte alltid är lätt för mig att inse vilka ord som faktiskt är svåra.

Hur ska eleverna nu komma vidare? Läsningen går på vissa håll trögt och de skulle önska att jag kunde läsa allt högt som jag gjorde med kapitel 1 och 2. Det kommer jag inte att göra, men jag har gett dem frågor att utgå ifrån och hjälper dem självklart gärna att förklara svårigheter de stöter på.

Istället pratade vi om strategier för läsning. Hur gör man egentligen? Förslagen var många. Mitt var att de ska läsa kanske en sida och sedan försöka sammanfatta i en mening eller två vad som hänt. Några föredrog att läsa texten två gånger och titta på frågorna mellan läsningarna. Andra läste och pratade sedan med en kompis. Någon läste vidare och hoppades att det mesta skulle gå in. Någon slog upp många ord i början och lärde sig dem, då tyckte de att läsningen gick lättare och lättare. Någon skrev ordentligt upp alla personer för att underlätta läsningen. Tilläggas bör att jag hade åtta elever så alla fick komma till tals och ingen kunde smita.

En fantastisk lektion om du frågar mig. Med mig som ledare och eleverna delaktiga. Att bara föreläsa och förklara är inte lika effektivt som att låta eleverna tillsammans lösa svårigheter. Så tänker jag.

Hur tänker du?

 

Läs också:

Bokcirkeln går vidare

Bokcirkeln går vidare

Den här veckans läsning har handlat främst om kapitel 2-5 i Tänk om det där är jag av Johanna Lindbäck. Alla utom två har läst de drygt 60 sidorna, men alla har läst så långt att de kunnat delta i samtalen kring boken.

Förra veckan läste jag första kapitlet högt och vi redde ut vart Agnes hade flyttat, var hon bodde tidigare och var hon hade varit under sommaren. Vi ritade också upp hennes familj.

Även kapitel 2 läste jag högt och alla skrattade  åt Agnes pappa som köpte en massa kläder åt Agnes, trots att hon inte alls behövde det och hur avundsjuk hennes lillasyster blev. De enades också om att det är pappor man ska fråga om man vill ha något extra.

Vi talade också om hur de senaste två åren varit för Agnes. Om kompisarna från nian som hon tyckte om och om den hemska klassen hon gick i första året på gymnasiet. Många undrar varför hon bryr sig så mycket om vad all tycker om henne. Vi har också talat en del om vad det egentligen är att vara normal.

Mötet med Adam höjde förväntningarna hos många i gruppen. Nu skulle boken säkert utvecklas till en mysig kärlekshistoria, men riktigt så enkelt är det ju inte. Adam får i alla fall pluspoäng för att han är snäll och tar med Agnes till sina kompisar.

Vad är egentligen ett knytkalas? Det har vi också diskuterat. Vi har diskuterat vad ett innegäng är och hur man egentligen gör för att få nya vänner.

Nästa kapitel handlar om första dagen i skolan och flera har redan läst vidare. Jag måste säga att jag är grymt imponerad av alla mina elever. De gör ett grymt jobb med boken och jag njuter av att se deras flit!

Att läsa böcker tillsammans är riktigt, riktigt roligt och jag är glad att även mina elever verkar tycka så.

Fortsättning följer…

 

Läs också: