Litteraturhistorien och jag

Jag pluggar idag. Inte jätteintensivt men ganska. Jobbar mig igenom litteraturhistorien och gillar problematiseringen av perioder och tidsindelningar, Det känns kul att plugga, men samtidigt är det lite för mycket som snurrar i skallen just nu för att det riktigt ska gå att föra in nya saker.

Vad läser du just nu?

Läs också:

Vad händer 2015?

De behöriga lärarna blir inte fler enligt en ny studie från Skolverket. Det gäller att komma ihåg att det inte bara handlar om lärare utan examen, utan lärare med examen i vissa ämnen som kanske undervisar i andra. Det handlar också om dem som läst lite i ämnet, men inte tillräckligt. Jag tror tyvärr att de kan bli ännu fler om nu skolor drar ner på personal och blir av med de som är sist in, utan tanke på behörighet i första hand.

Att Lärarlyftet II inte utnyttjas mer är inte konstigt. Det handlar helt om att den enskilda läraren får stå för eventuella kostnader. Visserligen betalar min arbetsgivare kurslitteraturen, men jag har gått ner i tjänst för att fixa att plugga. Det bekostar jag själv. Alternativet är att arbeta heltid och plugga halvtid, något jag gjort ofta, men inte orkar just nu. Det handlar om en kurs på avancerad nivå jag läser och det är ingenting man fixar med vänsterhanden i sömnen. Börjar redan få panik över hur jag ska klara uppgiften tills på tisdag.

Men behörig ska jag bli. Sen hoppas jag bara att jag får fortsätta jobba på gymnasiet så att jag har någon nytta av min gymnasiebehörighet.

 

Läs också:

Varför studera retorik?

Jag skriver uppsats idag. Ämnet är retorik och dess plats i dagens skola. I början av kursen var jag skeptisk till alla antika termer och tyckte nog att mycket kändes lite mossigt. Nu inser jag att kunskaper om den retoriska processen kan hjälpa våra elever mycket i alla ämnen. Att veta hur planeringen av ett muntligt anförande eller en text ska se ut. Kombinerat med genrepedagogik kan språkutvecklingen verkligen stå i centrum och den måste stå i centrum i fler ämnen än svenska.

Retorik och språk är en självklar koppling. Att veta vilket språk som passar sig i vilket sammanhang. Att anpassa sitt språk efter mottagaren. Att göra sig förstådd. Det behöver du kunna nästan oavsett yrke. Såväl en bilmekaniker som en läkare har ett yrkesspråk, men när de talar med sina kunder eller patienter måste de konkretisera detta språk för att nå fram.

Retorik och demokrati hör också ihop. I historien har människor kämpat för rätten att höja sina röster, men det gäller att höja dem utan att skrika en massa hatiska kommentarer. Att höja rösten utan att skrika, för att bli tagen på allvar och inte sedd som en okunnig idiot.

Det handlar också om etik. Att i en demokrati inte säga vad som helst, utan bara nästan vad som helst. Det gäller att bli medveten om att det som skrivs på Facebook eller Twitter kan läsas av väldigt många. Något som många SD-politiker fått erfara, Det håller inte att säga att man inte står för något som skrivs på Twitter, som Avpixlats Mats Dagerlind försökte med.

Det är många som förlorat sin position eller sitt jobb för att de publicerat bilder eller gjort uttalanden som inte är etiskt korrekta. Det är en viktig lärdom för våra elever.

Sist med inte minst handlar det om det personliga självförtroendet. Att kunna tala inför andra ger självförtroende och att inte våga skapar en risk att livet begränsas. Jag tänker på UR:s serie Helt Blackout, där deltagarna insett att de missat möjligheter i livet för att de inte vågat tala inför andra.

Det är några av de argument för undervisning av retorik som jag tar upp i min uppsats. Har du fler argument?

Läs också:

Att lyfta sig eller inte?

För en tid sedan diskuterade vi lärarlyftet på twitter och det faktum att det kräver både tid och pengar för att utbilda sig.  Jag jobbat t.ex. 80% nu för att ha en rimlig chans att hinna med mitt liv. En prioritering jag har råd med. Typ. I den bästa av världar leder min ökade kompetens till ökad lön, men tyvärr kan jag troligen inte räkna med det.

Tidigare har jag läst in t.ex. svenska som andraspråk samtidigt som jag jobbat 100%. I år kände jag att det inte riktigt var rimligt. Jag läser på avancerad nivå och vill göra det ordentligt. Just nu är jag i fas, men det är vansinnigt mycket att göra.

Jag läser inte primärt för att få med gymnasiebehörigheten i min lärarlegitimation, men visst spelar det in. Frågan är om det är värt det.

En kollega påpekade dessutom, med glimten i ögat,  att det kanske inte är så himla smart att få behörighet för gymnasiet. När lärare från IM placeras där är det inte direkt för att underhålla de ordentligaste och mest ambitiösa klasserna.

Hur som helst så ägnar jag dagen åt studier. Igår inleddes en delkurs i Retorik och det känns som om det kommer att bli bra.

 

Läs också: