96. En stor dag

Idag uppvaktade jag och några av mina gamla kollegor på Språkintro, en tidigare elev som tog studenten. Vi grät en skvätt allihop, inklusive denna fantastiska unga kvinna, som idag var klädd i vitt, med en studentmössa på huvudet. Den fantastiska resa hon gjort är så imponerande och jag kände mig lika stolt som vore hon min egen dotter. Det är något speciellt med elever som jag lärt känna bara några dagar efter de kom till Sverige. De jag följt från deras första, stapplande ord på svenska, till vuxenlivet. Många har jag kontakt med, vissa träffar jag till och med ibland, men långt ifrån alla. Det hade varit både roligt och spännande att träffa dem alla igen och få höra hur de minns sina år på Språkintro och hur de haft det sedan de lämnade.

Dagar som denna påminns jag om vilket fantastiskt yrke vi lärare har. Det är lätt att glömma det när allt är stressigt och tungt, men det är viktigt att få göra det. Tänk att få lära känna så många fantastiska, unga människor. Det är guld värt, trots alla konflikter som uppkommer i vardagen.

2040

Läs också:

19. Flipper

Jag vet inte vad som varit speciellt med dagen, men jag är i alla fall extra snurrig i huvudet. Tankarna far hit och dit och jag tänker inte färdigt någon av dem. Just det att aldrig hinna tänka färdigt, att alltid bli avbruten och hålla på med allt för många saker samtidigt, är det som stressar mig med mitt yrke. Det som gör att arbetsmiljön inte är den bästa. Pauserna är för få, sakerna som måste göras för många och det är aldrig, aldrig tyst.

Lärare upplever sig ha sämsta arbetsmiljön och jag är inte överraskad. Jag är enormt splittrad och det sliter. Nu under våren, men nior och sexor som skriver nationella prov till förbannelse blir vardagen en enda stor jakt på tid. När jag inte vaktar mina egna prov, gör eleverna prov i andra ämnen. Lektioner går bort, jag blir av med planeringstid, högarna av prov stressar och så finns det annan undervisning som ska hinnas med. Ingenting blir riktigt färdigt.

Den psykiska miljön är inte bra i skolan och inte heller den fysiska. Vi sitter på varandra i arbetsrummen, även om vi sällan hinner vara där och det därmed ofta är ganska lugnt.  Vi har endast ett grupprum i vårt arbetslag och jag har flera lektioner i matsalen. Idag fick jag släppa eleverna tidigare för att elever som slutat sin lektion för tidigt kom in i matsalen med sina fulla tallrikar. Ingen optimal undervisningssituation direkt.

Ändå är det inte bara svart. Långt ifrån. Tonåringar är fantastiska. Jag önskar bara att jag hann vara mer närvarande i deras liv och inte hela tiden på väg någon annanstans. Till en annan lektion, till ett möte. Utan pauser och utan möjlighet att reflektera, inte sällan småspringande genom de långa korridorerna undrade vad jag glömt.

Läs också:

6. En vanlig torsdag

Var på plats kvart i åtta. Stannade till vid en mentorselev i korridoren och pratade lite om ett prov som inte gått bra. Uppe vid åtta på arbetsrummet, samtalade med en kollega om gårdagens utvecklingssamtal och några andra elevärenden.

Svarade mycket trevligt på mycket syrligt mail. Mailade också chefen för att informera om detsamma.

Kvart över åtta börjar första lektionen. Spru med niorna. Vi tränar läsförståelse inför NP. Vilka strategier ska man ha? Vad är bra att tänka på? Varför ska man ta det här provet lagom allvarligt.

Eleverna läser, jag hjälper vid behov genom att ge dem tips på hur de kan komma vidare själva. Några elever i en annan klass som inte är klar med det som borde varit klart tills idag, kommer upp och undrar vad som händer om de inte är klara. Pratar med dem en kort stund, men behöver självklart återgå till den grupp jag undervisar just nu. Det jag märker när jag skriver och sedan läser om mina dagar, är att jag påfallande ofta har ett splittrat fokus. Det får jag fundera över i ett separat inlägg.

Medan eleverna läser går jag runt till dem, gruppen är liten och jag hinner sitta ner en kort stund vid var och en. De får berätta hur de gör när de läser, vilken strategi de använder och jag fyller på med tips där jag känner att det behövs.

Lektionen slutar 9.05 och jag ska vara kvar i samma klassrum nästa lektion, vilket betyder att jag kan lämna mina saker där och hinner med en kopp kaffe.

9.25 är det dags för två halvklasser med år 6 och fokus på det muntliga. Jag skriver en pildialog på tavlan som eleverna ska jobba med. Uppgiften heter The Meeting och deras fiktiva engelskspråkiga person, som de skapat, ska träffas och prata. Jag filmar deras dialoger. Vi sammanfattar och utvärderar också arbetsområdet muntligt med 2 stars and 1 wish om sitt eget arbete och tips till coachen (mig). Tio minuters rast blir ingenting, då några elever dröjer sig kvar. Ny grupp och nästan samma upplägg fram till lunch klockan 11.10.

Äter med eleverna, hjälper några att lämna in iPads i klassrummet. Klar i matsalen ca 11.30. Dagens paus i personalrummet blir ungefär 20 minuter. Jag inser att den sammanhängande paus på 30 minuter är i princip omöjlig att få till.

Då skolans elever klarat en utmaning från Bamba att slänga mindre mat bjuds de på glass. Hämtar dem i frysen inför lektionen som börjar 12. Går tillbaka med överbliven glass, hinner knappt upp innan tre eftersläntrare dyker upp. Säger halvt på skämt och halvt på allvar att de borde lära sig en läxa och bli utan glass, men hämtar självklart. Möter en kollega i korridoren som informerar om en incident mellan två elever. Tillbaka i klassrummet hjälper jag dem som saknar material att fixa det. Ungefär 12.30 sitter alla och läser i sina böcker. Det blev inte mkt lektion idag alltså. Jag skriver in frånvaron, hjälper några med ord och hinner läsa lite själv. Lektionen slutar 12.50.

13.00 börjar nästa lektion, vilket bara betyder omlastning av material. Engelska med sjuan och vi kör hörförståelse som också är en introduktion av kommande text i boken. Vi avslutar lektionen med att lyssna och läsa vidare i Shark girl av Kelly Bingham, en diktroman om en tjej som förlorar sin ena arm i en hajolycka. De får frågor att fundera över och nästa lektion kommer de att få sitta i mindre grupper och diskutera.

Lektionen slutar 14.10. Jag är tillbaka på arbetsrummet ungefär 10 minuter senare. Imorgon är det studiedag och därför har jag egentligen ingenting akut jag måste göra. Eftersom jag har ett privat möte i stan avslutar jag arbetsdagen tidigt och lämnar skolan redan 14.45.

När jag kommer hem skickar jag sms till två föräldrar med överenskommen uppdatering som görs varje vecka. Mailar en annan förälder om en elevs fantastiska insats idag. Viktigt att hinna med även sådana mail. Livsfarligt att gå in på jobbmailen hemma bara, då det alltid innebär jobb. Idag tar det ca 15 minuter.

Klickar mig vidare till Skolverkets hemsida. Läser ur Digital  och  traditionell läsning om PISA och olika elevgruppers läsförmåga. Ännu en sak som kommer att kräva ett eget inlägg. Kan inte riktigt fokusera och nöjer mig med att ladda ner och blädderläsa i en dryg kvart.

Tid i skolan (exkl lunch som borde varit 30 min): 6 h 30 min

Tid hemma, förtroendetid, fortbildning: 30 minuter

Sammanlagd tid i skolan: 30 h 15 min (vilket betyder att jag rent teoretiskt borde gå hem senast ett imorgon, vilket självklart inte kommer att ske)

Sammanlagd tid hemma: 3 h 45 min (vilket betyder att om jag inte gör mer jobb hemma under helgen har jag förtroendetid kvar som balanserar upp tiden på arbetsplatsen denna vecka)

 

 

 

Läs också:

5. En vanlig onsdag

Idag tog jag och grabbarna O sovmorgon. Jag var på plats på jobbet kvart i nio. Vandringen genom skolans vansinneslånga korridor tog ett tag, då jag passade på att prata lite med några elever på vägen. Bra att kolla lite hur de mår. Några frågade om dagens lektioner och vad vi ska göra. Väl på plats vid skrivbordet knackar det på dörren till arbetsrummet och en av mina mentorselever lämnar en lapp om att hon ska till tandläkaren senare. Vi pratar tandläkarskräck ett tag.

Strax efter nio tittar jag igenom dagens schema och funderar över om det är något jag ska förbereda. Jag skriver ut dokumenten till ett avsnitt Newsreel easy, som jag ska använda i min sprugrupp i sjuan. Upptäcker också att det faktiskt finns en quiz att göra på datorn och mailar länk till dem istället för att kopiera.

9.15 har jag lektion med de flesta niorna, utom de som har extra stöd i matte. De har en EA-lektion, dvs eget arbete och jobbar med det de behöver. Jag sitter bredvid en av mina mentorselever som har panik för en religionsuppgift som hen skjutit upp allt för länge.

10.05 slutar den lektionen och nästa börjar 10.25. Här hinner jag med en snabb kopp kaffe och fixa lite med diskmaskinerna. En kollega har handlat till eftermiddagens fika och jag hjälper henne att packa upp.

10.25 är det Spru. Idag är de fem elever, men en dyker upp 10 minuter för sent. Vi kör Newsreel easy och de fixar det riktigt bra. Därefter ställer jag lite fler frågor och vi pratar om huruvida en rymdresa vore kul och vilka länder på jorden de vill besöka. Jag brukar passa på att låta dem prata när vi ses i en liten grupp. Därefter jobbar de med att förklara engelska glosor på engelska. Svårt, men nyttigt. Tanken är först att de ska hjälpas åt i ett gemensamt google-dokument, men det blir kaos. De får istället kopiera och starta egna dokument.

11.15 är det dags för lunch. Eleverna ska lämna in sina iPads i klassrummet och eftersom de haft språk på olika håll tar det tid innan alla fått gjort det. Efter tio minuter kan jag ta mat, men behöver spring iväg och låsa upp klassrummet för ett par eftersläntrare. Ungefär 20 i tolv går jag vidare till personalrummet. Idag blir lunchrasten knappt 20 minuter. Arbetslaget samlas i arbetsrummet strax före tolv för att organisera dagens mentorstid. Två lärare behöver göra annat och deras mentorselever delas upp bland oss andra. Jag har min mentorstid i matsalen och där finns det plats för många.

En dryg halvtimme lägger jag på extra engelska med några elever som ännu inte nått E. Jag fortsätter att hjälpa eleven från i förmiddags med religionsuppgiften, hämtar en boklåda till några elever som vill läsa på engelska och går sedan runt bland eleverna och kollar läget. Med några elever har jag enskilda samtal, andra pratar jag bara snabbt med. Jag brukar inte hinna ta ut alla varje vecka, men vill i alla fall hinna prata med alla.

När det är tio minuter kvar kommer kommentaren: ”Snälla, kan vi inte få sluta tidigare?” och jag svarar som vanligt nej, det är inte snällt att missa lektionstid. Fortsätter de med ”Men snääälllaaa”, som nu, blir svaret ”snäll är för mesar”. Vi slutar 13.20, inte en minut tidigare. Det betyder att jag inte kommer ifrån salen förrän 13.25 och 13.30 ska jag vara på möte. Kommer på att jag glömt gå på toa och hinner precis, innan jag springer vidare.

Under en knapp timme får arbetslaget information om språkstörning av en expert i kommunen, då vi har ett flertal elever med denna diagnos. 14.30 är vårt arbetslag ansvariga för fika för all personal, vilket betyder att vi behöver vara där lite innan och fixa efteråt. 15.15 träffas arbetslaget för en sista kvart. Inte mycket ”vanlig” konferens den här veckan och vi har en del att prata om, varför vi drar över lite.

Tillbaka vid skrivbordet dubbelkollar jag schemat för morgondagen och går för att kopiera läsförståelseträning för mina spru-elever i nian. På vägen till kopieringen träffar jag dramapedagogen, som undrade om jag ville hjälpa henne med en kurs på elevens val senare i år,  om att våga tala inför klassen. Det vill jag absolut och vi bollar idéer i några minuter. I kopieringsrummet har någon lämnat kopiatorn med en massa trassel i (skottpengar på det) Jag fixar, trixar och kopierar sedan. Klockan har hunnit bli fyra och om en kvart ska jag ha utvecklingssamtal. Läser igenom informationen på Unikum igen för att förbereda mig. Hinner också besvara ett par mail.

16.15 vandrar jag iväg i korridoren för att möta upp inför utvecklingssamtalet. En halvtimme går snabbt, men samtalet blev bra. Läser mail, svarar på ett sista mail, samlar ihop mig och lämnar skolan tio över fem.

Hemarbete då? Jo det blev det idag. Skrev ett jobbrelaterat mail som krävde lite mer betänketid. Tittade också på en webb-föreläsning till min engelskakurs (nästan hela) och gjorde uppgifter (några av dem) till densamma. Det tog nästan exakt 1.5 timmar. Sedan orkade jag verkligen inte mer.

Tid på jobbet (exkl lunch som borde varit 30 minuter) 7 h 55 min

Tid hemma, förtroendetid, fortbildning: 1h 45 min

Sammanlagt tid på jobbet den här veckan: 23 h 40 min

Sammanlagd tid hemma: 2h 45 min

 

 

Läs också:

4. En vanlig tisdag

Jag är på jobbet strax före åtta och har som första uppgift att sätta igång nationella prov för år 6. Elever från olika klasser som missade provet ska göra det nu. Innan jag går till salen tar jag ett varv i korridorerna och samlar upp de elever jag vet ska dit.

Lite panik utbryter då det inte finns texthäften till alla elever. Jag lämnar gruppen till den vikarie som ska vakta och letar upp häften och fler prov. Lite försent kommer provet igång och jag kan gå tillbaka till den klass jag egentligen skulle haft för att fortsätta lektionen där. Just idag har jag en vikarie som satt igång dem och vi är två i klassrummet den tid som är kvar av lektionen. Lyxigt. Jag passar på att prata lite extra med eleverna om det de jobbar med och hinner sitta en liten stund vid var och en.

Kvart över nio tar vi en kort paus, men jag behöver stanna kvar i klassrummet med en elev som är ledsen. Hen behöver prata lite och vill sedan vara lite för sig själv. Jag frågar om jag får informera hens mentor och det får jag, så jag letar upp rätt lärare. Vi kör hårt en stund till och tio i tio slutar lektionen på riktigt.

Dags för dagens första kopp kaffe, men först lite fixande med diskmaskinerna. Hinner sitta ner och prata några minuter om gymnasiets kassa söksiffror och fyrtioårskriser. Tio över tio tar jag en sväng till de elever som gör nationella prov, för att kolla att allt är okej.

Därefter skulle jag egentligen haft engelska med mina sjuor, men då de är och simmar får jag en timme planeringstid. Bonus kan tyckas, men då jag inte hade någon planeringstid alls under förra veckan känns det välförtjänt. Börjar med att kolla mail och frånvaro. Kommer sedan på att jag behöver titta till ett par elever som inte simmar, utan sitter och jobbar.

Jag hinner gå igenom sexornas talmanus. De ska hålla tal om en person som är viktig och målet är att de ska väcka känslor hos publiken. Jag skriver kommentarer och frågor så att de nästa lektion kan fortsätta att skriva och förbättra sin text. Hinner också dubbelkolla klassernas planeringssida innan det är dags att äta med eleverna 11.10.

Strax efter halv tolv kommer jag till personalrummet och tar en kopp kaffe. En kvarts rast hinner jag ha, innan jag behöver hjälpa vikarie-vakten att ta hand om de nationella proven och distribuera dem till respektive lärare. Jag sätter mig sedan och fixar en mapp med de prov som ska göras på torsdag.

Ungefär 12.20 börjar jag min ordinarie planeringstid (borde varit 12).  Jag börjar med att bläddra igenom de prov som mina elever gjort. Sedan sätter jag mig och detaljplanerar sjuorna engelska v.10-11, utifrån den grovplanering de fått. Jag fyller i vad jag ska göra varje lektion, skriver in planering på planeringssidan och fixar ett inlägg till deras blogg. Sedan dubbelkollar jag att glosförhöret i Socrative är färdigt att dela. Årets nästan första glosläxa som kommer förhöras. Ska bli intressant att se hur det tas emot.

Nästa lektion börjar 13.00. Det tar några minuter innan alla är samlade. Förhöret är helt klart oväntat, men att göra det i Socrative funkar fint. Jag slipper rätta och får ett excelark med elevernas svar och resultat. Lektionen slutar 13.50 och ungefär 10 minuter senare lämnar sista eleven klassrummet.

Vidare till personalrummet och fix med diskmaskinerna. En snabb kopp kaffe och en kvart senare letar jag upp en  elev som har problem att dela sina dokument med mig. I korridoren hittar jag två elever som borde vara på lektion, stannar och pratar med dem ett tag och ser till att de i alla fall är på väg till rätt ställe. Hjälper eleven med google drive och går sedan till arbetsrummet för att dubbelkolla att jag kan läsa dokumenten. Det kan jag och jag mailar eleven om detta. Sedan läser jag och besvarar mail från föräldrar.

Klockan är 14.40 och tanken var att jag skulle hinna börja läsa sexornas uppsatser från NP. Först måste jag kopiera matriser.

Trassel med kopiatorn.Plockar papper och svär lite smått. Träffar också mentorn till eleven som grät i morse och följer snabbt upp hur resten av dagen gått.  Kommer tillbaka till arbetsrummet ca 15.00 och inser att jag inte kommer att hinna börja läsa några uppsatser, då det är min tur att hämta barnen på skolan. Läser exempeluppsatserna och bedömningshänvisningarna.

Lämnar jobbet 15.15.

Då ungarna lade sig tittade jag på webb-tv från Lärarförbundet som du hittar här.

Det har varit intressant att skriva ner vad jag gjort de senaste två dagarna och jag kommer att fortsätta hela veckan. Fredagen är studiedag, så kanske får jag skriva om en mer vanlig fredag också. Under veckan har jag också gjort en lista på saker jag vill skriva mer om i senare inlägg, den listan kommer utan tvekan att fyllas på.

 

Tid på jobbet exkl lunch (som borde varit 30 minuter): 7 h

Tid hemma för förtroendetid och fortbildning: 30 minuter

Hittills i veckan:

15 h 45 min i skolan

1 h hemma

 

 

 

 

Läs också:

3. En vanlig måndag

bild(27)

Efter en tur till biblioteket med försenade böcker landade jag på jobbet en kvart före åtta. I arbetsrummet sker, som alltid, en hel del informella möten och dagens första kvart hann vi tala om ett par elever och klura ut hur talsyntesen fungerar på våra sjuors nya iPads.

Klockan åtta kör vi arbetslagsmöte, ett trött sådant den här veckan. Trots detta är det en bra start. Vi går igenom veckan som kommer, delar upp eventuella ansvar och informerar om saker som t.ex. gäller våra mentorselever. Innan första lektionen hinner jag titta igenom mitt schema för veckan och listan med saker som måste hinnas med. Jag har försökt med en massa olika former för detta, men landat i att det som passar mig bäst är att ha en bunt med mina veckoscheman och skriva korta anteckningar där.

8.45 dyker mina trötta nior upp. De flesta av dem. Vi börjar med att gå igenom klassens planeringssida, där alla lärare skrivit in vad som händer i veckan och om eleverna har läxor eller prov.  Planeringen glider över i engelska och idag startar vi ett nytt projekt.  Eleverna ska läsa en engelsk bok och göra olika uppgifter varje vecka. Eftersom de valt olika böcker ligger fokus mycket på att skriva om huvudpersoner, handling, teman och budskap. De ska också välja ut bra citat och kommentera dem, samt skriva egna frågor till texten, som de också besvarar.

I planeringen finns alla uppgifter  beskrivna och dessutom självklart kopplingar till det centrala innehållet och kunskapskraven i engelska för år 9, med exempel på hur varje kunskapskrav konkret tränas under just det här projektet. Matrisen ska in i Unikum också, men det har jag inte hunnit ännu.

I princip alla har en bok, de andra får gå med till biblioteket och fixa en. På torsdag kör vi igång på allvar.

Efter första engelsklektionen har de tio minuters rast. Jag stannar kvar i klassrummet och förbereder nästa lektion. Fram till lunch har jag nu niorna i halvklass, en grupp i taget medan resten har NO-labb. Mellan dessa lektioner är det bara fem minuter, vilket betyder att min första riktiga paus är vid lunch, efter det att jag ätit tillsammans med eleverna.

Halvklass är lyxigt. I vår har jag fler lektioner än i höstas, men det betyder också att jag har halvklass både i nian och i en sexa. Ett perfekt tillfälle att få höra eleverna tala engelska. Idag har vi suttit i ring och de har fått berätta om de länder de just skrivit arbeten om. De har också fått träna på att ställa frågor till varandra, något som är riktigt viktigt under de nationella provens muntliga del. Några var riktigt nervösa och ville slippa, vi gjorde en kompromiss: de fick prata lite och ska sedan få en ny chans i den mindre språkvalsgruppen på torsdag.

Det lustiga med att ha två halvklasser är att ryktet om  vad vi gjort sprider sig till grupp två, vilket kan leda till en del reaktioner. Nu var det ”va´? får vi inte ha papper” och ”jag tänker inte prata”. Hur lösa? Vi ska ha ett samtal, kika i pappret om du vill och behöver och så den vanliga kompromissen, säg lite på engelska och fyll på vid annat tillfälle. Just nu står några i panik och fyller på kunskaper efter att klasskamraterna berättat precis vad vi gjort. De är för söta.
Och nervösa. Det är en sak jag tycker är lite tråkig, att det muntliga i engelskan ger sån ångest för vissa. Nu funkade det rätt bra, men ett samtal som de inte kan förbereda gör många nervösa. V i avslutar lektionen med att fundera över varför vi gjorde det vi gjorde och vad de kan ta med sig från lektionen. I den bästa av världar hinner jag göra det efter varje lektion.

11.10 är det dags för lunch. Jag skickar iväg eleverna, plockar lite i klassrummet, dubbelkollar frånvaron och fyller i den. Ungefär kvart över är jag i Bamba (matsalen) och sätter mig och äter tillsammans med några elever. Vi pratar om helgen och om veckan som ligger framför oss.

En knapp halvtimme har jag lunch, hinner med dagens första kopp kaffe och en genomgång med kollegorna av morgondagens uppsamlingstillfälle för de som var sjuka under nationella proven i svenska. Det blir mer snack om jobb än riktig paus idag.

Klockan 12 börjar första lektionen efter lunch. Jag har sexorna i engelska och de ska avsluta sitt projekt som vi kallar My person. På torsdag ska de kunna berätta lite om sin person i halvklass och de ska också göra en dialog tillsammans i par. Jag gör självklart paren. Under större delen av lektionen jobbar de själva. En elev i sjuan har problem med sin iPad och eftersom jag blivit den alla frågar om datorer och paddor dyker han upp i mitt klassrum. Jag försöker hjälpa honom, samtidigt som jag håller koll på klassen. En av eleverna är mer bekymrad än annars. Hen är oroad över de nationella proven.

Inte heller efter denna lektion hinner jag med någon rast, då en elev dröjer sig kvar i klassrummet. Det är ganska vanligt. Jag förflyttar mig, datorn och iPaden till ett grupprum där jag har några elever i sjuan som valt att inte läsa språk av en eller annan anledning.

Idag bestod spru-gruppen av endast tre elever och eleverna fick chansen att muntligt redovisa sin bok de läst. Detta borde de spelat in och skickat till mig, men nu löstes det under lektionstid. Skönt för alla inblandade. 14.10 slutar denna lektion och jag ger mig av till kopieringsrummet för att göra en extra kopia av en elevs uppgifter för att skicka hem, tillsammans med utförliga instruktioner som föräldrarna vill ha för att kunna stötta.

Strax före halv tre hinner jag med en kort paus och till och med gå på toa. Lyx de flesta dagar att faktiskt hinna kissa. Kanske för mycket information, men ett tydligt tecken på att det absolut inte finns någon tid över. I personalrummet diskuterar jag ordning, reda och frustration med en kollega. Chefen har bakat och det gör att jag faktiskt sitter kvar ett tag. Jag plockar också ur och i diskmaskiner, då det är vårt arbetslag som har hand om personalrummet den här veckan.

En kvart senare är jag på mitt arbetsrum och landar vid mitt galet stökiga skrivbord. Dags att samla ihop de nationella prov som några elever ska göra imorgon. Jag ansvarar för att starta upp för alla de sexor som missat första provtillfället.

Har eleverna garage band? Något jag behöver undersöka, men  lyckas inte få klarhet i om de borde fått det, men inte fått tillgång till det, eller om de inte kommer att få tillgång till det alls. Hade velat använda programmet till podcast-inspelning, men får hitta en plan B.

Planeringstiden på en timme, en av de få jag har under veckan, har gått åt till kopiera och administrera på annat sätt. Tjugo minuter kvar tills det är dags för konferens och det gäller att prioritera. Mail till föräldrar får gå först idag. Sedan tittar jag snabbt igenom morgondagens lektioner och inser att första lektionen måste planeras upp bättre.Skriver ett inlägg i klassens blogg. Några rättningshögar hinner jag inte med idag heller. Istället fastnar jag återigen med en elev som dröjt sig kvar i skolan. Jag har inte hunnit prata alls med hen under dagen och får en stor kram. Just under vägen från arbetsrummet till kopieringsrummet är det lätt att fastna och dessa möten är viktiga att hinna med, trots att stressen över allt annat jag borde göra egentligen är stor.

Halv fyra börjar dagens APT. Det betyder att vi jobbar till 17.00 istället för 16.30 som vi brukar. Om jag glömt det? Självklart. På APT får vi fundera över några punkter på årets medarbetarenkät där skolan hamnat väldigt lågt. Det handlade om den psykosociala arbetsmiljön och balansen mellan arbete och fritid. Det tror jag är värt ett eget inlägg.

Sedan ska kommunen tydligen få nytt lönesystem som vi måste sätta oss in i. En halvtimme läggs på det. Känns sådär produktivt om jag ska vara ärlig. Roligare är det att kika igenom niornas ansökningskvitton till gymnasiet.

Klockan 17.00 avslutas dagens arbetsdag på skolan.

Väl hemma är tanken att jag ska hänga på en webföreläsning i min engelskakurs som startar 18.00. Jag inser snart att det är omöjligt och att jag får göra det vid senare tillfälle. Går dock in på kursportalen för att dubbelkolla vilka uppgifter som ska göras den här veckan.

Kikar sedan igenom twitterflödet, för att se om det hänt något kul och/eller intressant. Författar också ett mail till kollegorna om Edcamp Gbg 20/3, något jag borde gjort under dagen. En halvtimme vid datorn som i mångt och mycket handlar om arbete.

Efter det att barnen nu gått och lagt sig borde jag verkligen ta tag i mina studier, men nej idag orkar jag inte. Jag kopplar ner!

 

Arbetstid på skolan: 8 h och 45 min

Arbetsrelaterat hemma, förtroendetid och fortbildning: 30 min

Läs också:

Mot grundskolan

Jag varslades från min tjänst på gymnasiets introduktionsprogram för ungefär en månads sedan enligt principen ”sist in först ut”.  Nu har jag fått ett jobberbjudande som gör mig kluven. Det är ett helt okej jobb, men jag har valet mellan att bli uppsagd från min tillsvidaretjänst och istället få ett vikariat på ett år, eller att helt enkelt bli uppsagt utan något erbjudande alls om nytt jobb.

Jag pratade med min chef igår och hennes spontana reaktion var att det är en av de bästa grundskolorna i kommunen och att det säkert ordnar sig om ett år. Hon sa också att hon skulle ringa och gratulera rektorn till en fantastisk rekrytering, om jag nu bestämde mig för att tacka ja.

En liten identitetskris blir det helt klart att inte längre undervisa i svenska som andraspråk, som har varit mitt huvudämne de senaste fem åren. Jag har varit med och bygga upp verksamheten och det är tråkigt att lämna den. Ännu tråkigare är att mina timmar troligen inte kommer att kunna ersättas av min enda behöriga kollega, vilket betyder att elever med rätt till svenska som andraspråk får en obehörig lärare. Sådant tas inte hänsyn till i varselprocessen.

Men grundskolan kan vara både bra och kul ett tag. Elever som faktiskt inte bara kämpar mot ett E långt bort i horisonten. Jag kommer att tacka ja och jag tror att det blir bra. Förhoppningsvis kan jag komma tillbaka till gymnasiet om några år med nya erfarenheter.

Läs också:

Mycket snack och lite verkstad

Det är trevligt att läsa texter som den av Peter Wolodarski som trycker på vikten av att satsa på lärarna. Jag håller dock inte med honom om att formell behörighet inte skulle vara viktigt, trots att just det fall han beskriver låter lite halvknäppt. Vi får inte tumma på behörigheten och ställa obehöriga och begåvade lärare mot behöriga som har 0.1 på högskoleprovet. Riktigt så svart-vitt är det knappast. Om det funnits en lärarlegitimation just nu hade jag till exempel kunnat hävda behörighet som skäl för att inte varslas, istället för att kollegor med lärarexamen, men behörighet i andra ämnen, ska ta över mina elever.

Det som också är sorgligt är att min arbetsplats blir av med de flesta lärare under 40 om alla de som varslats faktiskt får gå. Att skolan inte är bättre än det senaste årets budget. Att det inte finns en stabilare satsning på skolan än så. Som det ser ut på det program där jag arbetar får vi fler elever, men två lärare ska ändå bort. Då talar vi om de elever som behöver mest stöd. Vi behöver göra grupperna större. En kortsiktig ”lösning”.

Som Wolodarski skriver måste partierna enas över blockgränserna och verkligen fundera över vilken skola vi ska ha i Sverige. Och då vill jag gärna att de faktiskt diskuterar riktiga saker, som lärarnas och elevernas arbetsmiljö, inte huruvida det ska vara betyg i sexan, fyran eller trean. Problemet med skolpolitiken de senaste åren är att det genomförs en massa ogenomtänkta reformer utan att någon verkar ha koll på helheten. Nu jobbar lärare mer, eleverna mår sämre och lär sig mindre och det sparas i skolan istället för att satsas.

Det som gör mig ledsen är att det pratas så mycket om satsningar på skolan och lärarna och sedan handlar verkligheten bara om att skolorna utgör så stor del av den kommunala budgeten att det är där det sparas. Det behöver styras med hela handen från statligt håll och då menar jag inte Björklunds tafatta försök, utan ett stabil överenskommelse som vi kan bygga framtidens skola utifrån.

Läs också:

Fokus på det positiva

Vårterminen 2013 inleddes idag med en studiedag för oss lärare. Först berättade min chef och två kollegor om sin resa till Bangladesh, mycket intressant. Möte och sedan trevlig lunch med trevliga kollegor följt av lite egen tid där jag i alla fall hann avsluta det jag borde gjort i december. Kanske inte så dumt att diskutera betyg och vad som behöver utvecklas under våren nu istället. En nystart kan vara bra för alla.

Första veckorna kommer mina elever i svenska som andraspråk att träna inför NP som ligger v.6. I år får texthäftet inte förberedas, men vi ska tillsammans läsa olika sorters texter, kanske några från tidigare NP, och försöka komma fram till bra strategier för att läsa texter på olika sätt.

I engelska var målet i höstas att få gruppen att bli trygg så att eleverna vågade börja prata. Vi har kommit en bit på väg.

Jag försöker att inte tänka på allt jag inte hunnit och hur långt det är kvar för många elever innan de når betyg. Jag försöker istället fokusera på det som är bra. Att jag har härliga kollegor, elever som jag ser fram emot att träffa i morgon och därmed ett jobb som jag trivs med trots att jag just nu får acceptera att jag inte kan varken trolla eller klona mig.

Jag bestämmer att det blir en bra termin!

Läs också:

Är detta ett första steg mot förändring?

Tio procent mer till lärarna är inte hisnande dyrt. Det skulle kosta omkring fem miljarder, lite mindre än den sänkta restaurangmomsen på 5,4 miljarder. Det starkt ifrågasatta sista steget i sänkningen av bolagsskatterna – från 24 till 22 procent – beräknas till 7,6 miljarder. Den senare motsvarar ganska jämnt 15 procent i höjning för lärarna. Rimligtvis borde ett lärarlyft vara betydligt mer angeläget för samhällsekonomin.

 

Läs hela artikeln på DNDebatt

Läs också: