Idag var jag, min kollega, våra elever och en massa andra elever från gymnasiet på Yvonne, en teaterföreställning på Backa teater som handlar om utsatthet och kombinerar en pjäs från 1938 och unga människors tankar hösten 2010.

Yvonne gör egentligen ingenting, men lyckas ändå provocera så många. Kanske just för att hon inte reagerar och inte talar. Hon tar skit och det gör att andra blir osäkra.

Vad provocerar dig?

Busschauffören var tydligen lite provocerad av att två av mina elever, som satt längst fram, inte talade svenska med varandra.

-Är inte det konstigt, sa han till mig, de pratar ju så dålig svenska att de borde öva.

Jag undrade försiktigt om han hade talat spanska med en svensk kompis i Spanien. Han hävdade att han självklart hade gjort det om han bott där.

-Jasså, sa jag, det hade inte jag.

Fundera nu en gång till och jag vänder mig inte bara till vår kära busschaufför. Tänk dig att du bor i Spanien. Du har bott där i två år och eftersom spanjorerna inte är speciellt intresserade av att umgås med en utböling som du har du mest tränat spanska på kursen där ingen, förutom läraren, har spanska som modersmål. Ni åker buss tillbaka till skolan efter ett teaterbesök. Vilket språk talar du och din svenska kompis?

Eller låt mig göra det enklare. Du bor i London. Du pratar flytande engelska och har inget problem att klara  dig språkligt. Du umgås dock främst med dina studiekamrater som alla har annat modersmål än engelska. Ni har varit på teater och du sitter på bussen hem bredvid din svenska kompis. Vilket språk talar ni?

Det jag undrar är vad som egentligen provocerade chauffören. Han var absolut inte otrevlig, men han var helt klart illa berörd av något. Kanske att dessa två grabbar har en tendens att snacka oavbrutet, eller för att den ena killen lånade/snodde hans mikrofon och hälsade oss alla välkomna tillbaka till skolan. På svenska.

Yvonne gjorde egentligen ingenting, men människorna runt om henne blev provocerade. De hävdade att hon var äcklig, obehaglig, knäpp. För att hon inte pratade med någon. För att hon bara fanns där. Vad var det egentligen som var så provocerande med henne?

Nu vill jag inte säga att mina elever inte behöver lära sig svenska, eller att jag inte ställer krav på dem. Det lovar jag att de gör. Jag skulle dock inte hålla med om att killarna i fråga talar dålig svenska. De talar svenska med brytning, men de har ett bra ytflyt med tanke på sin förhållandevis korta tid i Sverige. Brytningen kan de kanske till och med få leva med. Den säger ingenting om kvaliteten på deras språk. Men de provocerar.

Yvonne provocerade människor i sin närhet så mycket att de ville göra sig av med henne. De fick för sig att hon tog över dem, att hon orsakade en massa konflikten mellan dem, att hennes rädsla var orsaken till allt. Yvonne gjorde ingenting ändå blev alla så upprörda.

Kategorier: Språktankar

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.