Nu blir det väldigt lösryckt, för jag råkade sätta på Nyhetsmorgon igår och då pratade en kvinna om något som jag tolkade som individuella insatser och hjälpmedel. Skitsamma, exemplet är bra i vilket fall. Hon sa ungefär såhär.

Om Lisa har ett par glasögon utprovade till henne skulle vi inte nöja oss med det paret om någon annan behövde glasögon. Vi skulle inte säga att vi redan har ett par och att en annan person med synfel lika gärna kan dela glasögon med Lisa.

En tanke som vi känner igen både när det gäller specialundervisning och hjälpmedel.

 

 


0 kommentarer

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.