Jag skriver uppsats idag. Ämnet är retorik och dess plats i dagens skola. I början av kursen var jag skeptisk till alla antika termer och tyckte nog att mycket kändes lite mossigt. Nu inser jag att kunskaper om den retoriska processen kan hjälpa våra elever mycket i alla ämnen. Att veta hur planeringen av ett muntligt anförande eller en text ska se ut. Kombinerat med genrepedagogik kan språkutvecklingen verkligen stå i centrum och den måste stå i centrum i fler ämnen än svenska.

Retorik och språk är en självklar koppling. Att veta vilket språk som passar sig i vilket sammanhang. Att anpassa sitt språk efter mottagaren. Att göra sig förstådd. Det behöver du kunna nästan oavsett yrke. Såväl en bilmekaniker som en läkare har ett yrkesspråk, men när de talar med sina kunder eller patienter måste de konkretisera detta språk för att nå fram.

Retorik och demokrati hör också ihop. I historien har människor kämpat för rätten att höja sina röster, men det gäller att höja dem utan att skrika en massa hatiska kommentarer. Att höja rösten utan att skrika, för att bli tagen på allvar och inte sedd som en okunnig idiot.

Det handlar också om etik. Att i en demokrati inte säga vad som helst, utan bara nästan vad som helst. Det gäller att bli medveten om att det som skrivs på Facebook eller Twitter kan läsas av väldigt många. Något som många SD-politiker fått erfara, Det håller inte att säga att man inte står för något som skrivs på Twitter, som Avpixlats Mats Dagerlind försökte med.

Det är många som förlorat sin position eller sitt jobb för att de publicerat bilder eller gjort uttalanden som inte är etiskt korrekta. Det är en viktig lärdom för våra elever.

Sist med inte minst handlar det om det personliga självförtroendet. Att kunna tala inför andra ger självförtroende och att inte våga skapar en risk att livet begränsas. Jag tänker på UR:s serie Helt Blackout, där deltagarna insett att de missat möjligheter i livet för att de inte vågat tala inför andra.

Det är några av de argument för undervisning av retorik som jag tar upp i min uppsats. Har du fler argument?


4 kommentarer

Fröken Christina · mars 26, 2013 kl. 10:14 e m

Absolut. Vi gick igenom pathos och ethos samt logos för att sedan titta på dels Obama, dels Martin Luther King. Det var intressant att mina elever tyckte att de två herrarna var lika bra på ethos och pathos. I alla fall de fall vi tittade på.

När vi sedan tittade på Jimmie Åkesson blev de något mörkrädda. Övning ger färdighet och viktigt att ge det verktyget att se igenom känslorna.

Jag hoppas det gick bra med din uppsats.

    Linda O · mars 30, 2013 kl. 7:20 e m

    Spännande att du vågade visa även Jimmie Åkesson, vi diskuterade det på uppsatsseminariet i tisdags om huruvida vi skulle våga göra det. Bra plan med att jämföra. Det läskiga med Åkesson är att han svarar i princip samma vilken fråga han än får. Han lyckas föra in allt på det han vill, dvs att skylla på invandringen. Svår att debattera mot därför.

Fröken Christina · mars 23, 2013 kl. 10:18 e m

Hej

Jag skulle använda retorik som ett argument för att kunna se och känna igen retorik som leder till problem. Det är minst lika viktigt att förstå när retoriken leder till hat. Jag tänker på kunna se bortom Sverigedemokraternas pathos och se vad de egentligen säger.

Retorik handlar så mycket om konsten att faktiskt få människor att tro som man själv gör på både gott och ont. Kanske är det för att kunna blida sig en egen uppfattning man läser retorik.

    Linda O · mars 24, 2013 kl. 2:29 e m

    Håller med. Har med aspekten i min uppsats, men inte just exemplet med SD och att se förbi pathos. Bra tanke. Det gäller att inte undvika det obehagliga i undervisningen och retorik som blir propaganda bör definitivt tas upp.

Kommentarer är stängda.