15 april presenterade Skolverket en kartläggning av lärares tidsanvändning och där framgår att ca 1/3 av tiden ägnas åt undervisning, men bara 1/10 till planering och lika mycket till dokumentation. Min första reaktion var att det var otroligt lite tid som användes till planering. Ska undervisningen hålla hög kvalitet och om samarbete mellan lärare och över ämnesgränser ska hinnas med måste mer tid finnas att planera den. Att ensamarbete ökar och att många tvingas jobba övertid under helgerna och att den största delen av bedömningen görs hemma är oroande.

Hos Pernilla Alm hittade jag en liten notis från DN 16/4 och dessa få rader visar hur lite koll de har på skolan, vilket redan visats i deras så kallade skolgranskning. Rubriken lyder “Planering skäl undervisningstid”. Läs det igen och fundera hur en sådan rubrik kommer till. Läs sedan min rubrik. Så tänker jag. Det blir ingen vettig undervisning om det inte finns tid att planera den.

Skärmavbild 2013-04-18 kl. 08.16.10

Liksom Pernilla önskar jag mer tid till planering och definitivt mer tid för efterarbete och dokumentation. För dokumentation handlar inte bara om att skriva in ett betyg i ett datorsystem. Alla möten som lika gärna kunde ersättas med ett informerande e-mail kunde jag vara utan och jag tycker faktiskt att det blivit vettigare möten på min arbetsplats. Jag är alltså inte emot möten som sådana, men det ska finnas mål och mening med dem. Annars kan den tiden användas till samarbete mellan kollegor.

Min drömfördelning ser ut så här:

30% undervisning (här ingår den ständigt närvarande formativa bedömningen)

25% planering enskilt och gemensamt (här ingår även inläsning av pedagogisk litteratur och annan fortbildning)

25% efterarbete och dokumentation (här ingår också kunskapsrelaterade samtal med elever under arbetets gång)

20% möten av olika slag, inklusive utvecklingssamtal och mentorssamtal.

 

Hur tänker du?

Läs också:


4 kommentarer

Bodil Båvner · 18 april, 2013 kl. 11:39

Kul att se ditt drömscenario. Jag tycker Skolverkets undersökning är superintressant och kan förhoppningsvis ge underlag för många intressanta diskussioner om vad som ska ingå i lärares arbetsuppgifter och relationen mellan olika områden.

Jag försökte jämföra resultatet från undersökningen med ditt drömscenario men fastnar på några kategorier som inte finns med i ditt tänk ovan och skulle gärna vilja höra antingen var du tycker att de passar in, om de ska vara en del av lärarens uppgifter eller om det blir en del av ett mer allmänt övrigt?

För det är ju också så att en arbetstid inte kan delas in helt i arbetsuppgifter, som i Skolverkets undersökning innehåller de flesta jobb en “övirgt” post som kanske rimligen är 10% av tiden (i undersökningen blir “återhämtning under arbetsdagen”, “förflyttningar” och “övriga arbetsrelaterade aktiviteter” sammanlagt 11%).

De områden jag gärna vill höra dina kommentarer om är:
Omsorg och ordning (9%)
Administration och praktiskt kringarbete (13%)

Om jag förstår din indelning rätt skulle du lägga in “reflektion och kompetensutveckling” tillsammans med “planering” och “bedömning” och “återkoppling” tillsammans i “efterarbete”?

    Linda O · 18 april, 2013 kl. 19:21

    Tack för din kommentar! Du har rätt i att det är svårt att helt dela in arbetstiden, då mycket går in i vartannat. Det som stressar mig just nu är att jag har för lite tid till att hitta nya uppslag och utveckla min undervisning, vilket är den del av förarbetet som får stryka på foten då tiden är knapp. Jag använder dock en mycket stor del av min förtroendetid till att utveckla min undervsining genom att t.ex. Vara aktiv i sociala medier och bolla idéer med lärare där. Viktig input som utvecklat mig som lärare.

    Förflyttningar och mellanlandningar ska absolut finnas med. När det gäller omsorg och ordning går mitt jobb just nu mycket ut på omsorg, då jag arbetar på introduktionsprogrammen. Däremot väldigt lite ordning, om man menar elevernas ordning. I höst kommer jag att arbeta på grundskolan och då tror jag att den här biten tar mer tid. Administration och praktiskt kringarbete tar en del tid, t.ex. tolkbeställning, läromedelsjakt och beställning av detsamma, diverse blanketter som ska fyllas i av elever, och säkert en massa smått som jag inte kommer att tänka på nu. Mycket av det skulle definitivt kunna skötas av annan personal än lärare. Iaf beställningar och blanketthantering. Att leta bland nya läromedel är lärarens uppgift, men beställningen kan göras av administrativ personal.

MalinC · 22 april, 2013 kl. 20:36

Jag lägger alldeles för lite tid på att planera min undervisning och även på att utvärdera hur undervisningen faktiskt gick, för att kunna förbättra till nästa gång. Synd att jag inte har tid för det som kanske är det viktigaste i mitt jobb – att göra mina lektioner bättre och mer meningsfulla.
Jag är livrädd för att man bestämmer sig för att vi lärare undervisar för lite, och bara lägger på extra undervisningstimmar. Det här kommer bara urholka kvaliteten på undervisningen.
Omsorg och ordning är ju en väldigt viktig del av arbetet också. Det krävs planeringstid för att hantera sådant också.
Just nu har vi på vår skola 20 undervisningstimmar i veckan på heltid. Det är redan alldeles för mycket och måste jag undervisa fler timmar så säger jag “Adjöss” direkt! ; )

    Linda O · 24 april, 2013 kl. 21:44

    Har fått jobb på högstadiet nästa år och jag vet inte ens om det stoppar med 20 undervisningstimmar tyvärr. Synd, då det är så himla kul, givande och viktigt att planera riktigt bra lektioner.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.