Visst är det ett uttjatat uttryck, men inte desto mindre är det väl ändå så att eleverna i skolan ska lära sig att lära så att de kan fortsätta att lära hela livet? Vad behöver de då hjälp med?
Tack Killfröken för tipset om Arne Duncans artikel i Huffington Post. Duncan är utbildningsminister i Obamas regering och baserat på endast denna artikel verkar han ha bra mycket bättre kunskaper och visioner för skolan än sin svenska kollega.
Nu ska inte allt elände i den svenska skolan, eller ens i svensk skolpolitik skyllas på Jan Björklund, men klart är att debatten han initierar i princip alltid bli kvasidebatter om någon liten detalj, istället för en riktig ideologisk debatt som fokuserar på skolans och lärarnas uppdrag.
Eva-Lis Sirén företräder Lärarförbundet och hennes debattartikel i DN är en replik till Jan Björklund. Hon, liksom jag, håller med om att lärare ska få ägna sig åt sitt huvuduppdrag, att undervisa, men att det knappast är katedern som ska stå i centrum.
Arne Duncan talar om lifelong learning, Lgr11 talar om förmågor och det är väl där någonstans vi borde börja. Vad behöver eleverna kunna när de lämnar grundskolan och den obligatoriska skolgången officiellt är slut?
Sirén skriver så här:
Att eleverna ska få ett kontinuerligt och aktivt lärarstöd i en strukturerad undervisning kan låta självklart och enkelt. Men hur detta med kateder och helklass som tydlig måttstock ska kunna utvärderas och vara en utgångspunkt för styrning och inspektion utan att begränsa kreativitet och utveckling blir svårt att förstå.
Katederundervisning i helklass går emot allt för mig. Jag vill arbeta i ett flerstämmigt klassrum där jag styr och guidar mina elever, men där de själva är en del av undervisningen. Ibland kan det ske i helklass, men ofta i mindre grupper eller enskilt. Kanske är det detta Björklund menar, men att då förorda katederundervisning är väldigt missvisande.
För att jag som lärare ska hinna fånga upp varje elev precis där han eller hon befinner sig och tillsammans med eleven identifiera nästa steg på väg mot slutmålet, måste jag ha tid och möjlighet. Hur får jag det? Det kan inte vara större klasser än 20 elever och vi behöver vara två lärare eller i alla fall två vuxna i klassrummet. Kanske ännu färre elever om de har väldigt olika behov, men någonstans runt 20 brukar ändå fungera ganska bra. Vissa lektioner kanske lärarna delar gruppen i två grupper om tio, eller en på fem och en på femton beroende på vad eleverna ska göra. Flexibilitet, samarbete och resurser är nyckeln till en god kvalitet på undervisningen. Det och lärarnas utbildning och kompetens. Som det ser ut nu finns dock en hel del lärare med mycket god utbildning och kompetens som ändå inte har förutsättningar att göra ett bra jobb.
2 kommentarer
Göran Tullberg · mars 18, 2011 kl. 2:17 e m
Lära för livet.
Elever måste kunna samarbeta och arbeta självständigt. Det skall de träna i skolan, Men skolan är felorganiserad. Den ger inte tid att träna. Vi bör ha mer koncentrationsundervisning. Läsa ett eller två läsämnen i taget.
Du skriver:(Citat)För att jag som lärare ska hinna fånga upp varje elev precis där han eller hon befinner sig och tillsammans med eleven identifiera nästa steg på väg mot slutmålet, måste jag ha tid och möjlighet.(Slut citat) Så är det!
Jag har arbetat MED elever och haft bara dem (15 á 17 elever) under ett år i EGNA lokaler. Det är något helt annat. Vi hjälps åt med både trivsel och lärande.
Den svenska skolan är felorganiserad. Enheter för utbildning skall bestå av ett litet antal lärare i samma ämne (2, 3 eller4) + ungefär 12 á 16 gånger fler elever. De skall ha all tid utan inblandning under 7 veckor eller 14 veckor eller mer. Självklart skall idrott, konst, musik och liknande få plats, Men inga andra läsämnen. Där finns närhet, samarbete och individualisering.
Svensk skola är felorganiserad, därför går det inte att variera undervisningen. Bara katederundervisning blir kvar.
Linda O · mars 18, 2011 kl. 7:20 e m
Det är väl just att arbeta med eleverna och också gärna tillsammans med kollegor som jag tycker är viktigast. För mig handlar katederundervisning om motsatsen, läraren styr och eleverna tar (i bästa fall) emot. Har inte prövat koncentrationsläsning, men det blir mer av det nästa år då introduktionsprogrammen ska erbjuda 12 ämnen.
Kommentarer är stängda.